Det är nu fem år sedan Ludvika kommun köpte Brunnsvik från LO. Inför köpet togs en affärsplan fram, som visade på att bolaget relativt snabbt skulle klara av att få en sund ekonomi och klara av att både gå med vinst och bära sina kostnader genom hyresintäkter. Såhär med facit i hand kan vi konstatera att affärsplanen sprack likt en ballong.
Som följande tabell visar är hyresintäkterna betydligt lägre än vad man hade räknat med i den så kallade affärsplanen.
För att undvika direkta ägartillskott, kontrollbalansräkning och/eller konkurs har man bland annat skrivit upp det bokförda värdet av fastigheterna rejält, sålt av skog och sporthall samt lånat miljonbelopp av Ludvika Kommunfastigheter AB. Vid bokslutet 2019-12-31 hade Stora Brunnsvik AB skulder till LKFAB på 10,3 miljoner. Skulder som under 2019 hade ökat med 2 miljoner.
Samtidigt som de planerade intäkterna i stor utsträckning lyst med sin frånvaro har man inte klarat av att underhålla anläggningen på ett tillräckligt bra sätt. Den ekonomiska utvecklingen av Brunnsvik kan inte beskrivas som annat är djupt bekymmersam. I ett läge där kommunen står inför stora investeringar är det förmodligen få som anser det rimligt att låna ut mångmiljonbelopp till Brunnsvik. Det är dessutom en upplåning som inte föregåtts av någon politisk diskussion.
Därför ställer nu Vänsterpartiet följande frågor i en interpellation till ordföranden för Stora Brunnsvik AB, Ingvar Henriksson (S):
- Hur ser återbetalningsplanen ut för de lån som Stora Brunnsvik AB har hos Ludvika Kommunfastigheter AB?
- Hur ser strategin ut för att klara det allt större underhållsbehovet på Brunnsvik?
- Hur många år till ska det ta innan Stora Brunnsvik AB klarar att bära sina egna kostnader genom hyresintäkter?
- När avser styrelsen för Stora Brunnsvik AB lämna sitt svar på Vänsterpartiets motion om att sälja Brunnsvik, och finns det konkreta tankar på att avyttra denna förlustverksamhet?
- Kommer Stora Brunnsvik AB låna ytterligare pengar från kommunen och/eller Ludvika Kommunfastigheter AB under de kommande åren?
Här finns den så kallade affärsplanen och en sammanställning av kompletterande argument som presenterades för fullmäktige inför beslutet. Jämfört med utfallet fem år senare kan man konstatera att inte mycket blev som planerat.
